Substrat

Himmerfjärdsverket i Stockholm produceras mycket biogas


Många typer av organiska material lämpar sig som substrat för rötning, till exempel slam från avloppsreningsverk, matavfall från hushåll, restauranger och butiker, gödsel, olika växtmaterial och processvatten från livsmedelsindustrin. Samrötning av olika material ger ofta ett högre metanutbyte, det vill säga den producerade mängden metan per inmatad mängd organiskt material ökar jämfört med om varje råvara rötas var för sig.


I Substrathandboken finns fördjupad information om olika råvaror för biogasproduktion. Handboken innehåller en Excel-tabell där teoretiskt gasutbyte för olika substrat kan beräknas. Läs mer om de nedan listade substraten i Substrathandboken.
Till substrathandboken (SGC rapport 200) 

  • Matavfall
  • Gödsel
  • Slam
  • Jordbruksgrödor
  • Skörderester
  • Processpill från livsmedelsindustrin
  • Avfall från massa och pappersindustrin

Substrategenskaper som TS, VS och näringssammansättning är viktiga parametrar för högt metanutbyte. Nedan beskrivs dem kort.

TS

Torrsubstanshalten (TS) anger ett materials innehåll av kvarvarande föreningar då vatteninnehållet indunstats vid 105°C. Material med hög TS-halt (>10-15 %) behöver ofta spädas för att fungera i mottagningssystem, pumpar och omrörare medan material med låg TS-halt kan användas för att späda tjockare substrat.

VS

Volatile solids (VS) är det engelska uttrycket för det svenska begreppet glödförlust. Parametern anger materialets innehåll av förbränningsbar substans vid 550°C och är ett användbart instrument för beräkning av ett substrats organiska innehåll. Generellt sett innebär hög VS-halt ett högt gasutbyte eftersom det endast är den organiska delen av TS som kan brytas ned i rötkammaren och bidra till biogasproduktionen.

Näringssammansättning

Mikroorganismer behöver bl.a. kol, kväve, fosfor och vitaminer för sin tillväxt. I den slutgiltiga avfallsblandningen måste därför alla dessa delar finnas tillgängliga i tillräcklig mängd för att mikroorganismernas behov skall tillgodoses. Det är även önskvärt att den kvarvarande biogödseln skall innehålla så hög andel lättillgängliga näringsämnen som möjligt. Förhållandet mellan kol- och kväveinnehållet i substratet är av stor betydelse. En kvot på uppemot 30 är gynnsamt för mikroorganismernas cellmetabolism. En lägre C/N-kvot på 10-15, det vill säga överskott på kväve, orsakar ammoniumackumulering och höga pH, vilket kan vara toxiskt för mikroorganismerna. 

  


Share |