2. Bli producent av biogas
3. Ekonomi
4. Stöd och styrmedel

Stöd och styrmedel

Ett flertal styrmedel och åtgärder har införts för att nå de uppsatta energi- och klimatpolitiska målen. Det kanske viktigaste styrmedlet är energibeskattningen som omfattar energi-, koldioxid- och svavelskatt. Andra viktiga styrmedel är elcertifikatsystemet, klimatinvesterings- och energieffektiviseringsprogrammet samt handeln med utsläppsrätter. Nedan beskrivs några av dessa styrmedel som är särskilt viktiga i ett biogasprojekt.

Energibeskattning

Energibeskattningen syftar till att energieffektivisera och främja användningen av förnybar energi samt till att öka inhemsk produktion av förnybar energi. Skatten består av energiskatt, svavelskatt samt koldioxidskatt. Styrningen sker genom att olika bränslen beskattas på olika sätt och i olika nivåer i förhållande till varandra, beroende på hur stora emissionerna av olika föroreningar är och på vilken typ av slutanvändning de har. Alla skatter beläggs med moms vilket innebär att redovisade skatter och skattefördelar för slutkunder ökar med 25 %.

En ny proposition om punktskatter på bränslen lades fram till riksdagen 22 oktober 2010 som specificerar gällande energi- och koldioxidskatter för åren 2011, 2013 och 2015. 

Drivmedel
De koldioxidneutrala drivmedlen är sedan 2004 skattebefriade och skall så vara enligt nuvarande riksdagsbeslut till och med 2013. Lagen om skatt på energi ändras emellertid 1 januari 2011 på så sätt att biogas beläggs med skatt men att skatten tills vidare blir avdragsgill i den skattskyldige upplagshavarens deklaration.

Biogas har år 2010 en skattefördel som medför ca 10 öre/kWh ökad konkurrenskraft i jämförelse med naturgas. Fram till 2015 ökar biogasen stegvis sin konkurrenskraft till 22 öre/kWh på grund av skattehöjningarna för naturgas. Gentemot bensin är skattefördelen ca 60 öre/kWh 2010 och ca 64 öre/kWh 2015.Gentemot diesel är skattefördelen ca 44 öre/kWh 2010 och ca 52 öre/kWh 2015.

Värme
Värmeproduktion belastas med energiskatt, koldioxidskatt och i vissa fall svavelskatt och kväveavgift. Värmeanvändare beskattas däremot inte. Biogas som används för värmeproduktion är befriad från energibeskattning. Biogasen är vid värmeproduktion befriad från koldioxidskatt vilket inte är fallet med de fossila bränslena.

El
Elproduktion beskattas inte med energi- eller koldioxidskatt. Istället belastas elanvändaren genom en sammansatt elskatt. I vissa fall beskattas elproduktion med kväveavgift och svavelskatt. Då skattebefrielse vid produktionen inte fungerar som styrmedel har ett särskilt system upprättats för att främja förnybar elproduktion, elcertifikatsystemet.

Elcertifikatsystemet

I maj 2003 infördes ett stödsystem för el från förnybara källor, bland annat biogas, som baseras på elcertifikat. För varje producerad megawattimme förnybar el tilldelas producenten ett certifikat. Certifikatet kan säljas och genererar då en inkomst utöver den producenten får från försäljningen av den producerade elen. Samtidigt har en kvotplikt införts som ålägger alla användare, elintensiv industri undantagen, att föra in eller köpa in en viss andel förnybar el genom att köpa certifikat. Kostnaden för certifikaten fördelas på användarna. Systemet med elcertifikat är förlängt till och med år 2030. Nya anläggningar får elcertifikat i 15 år.

Utlysning: Främjande av biogas eller förnybara gaser

Syftet med utlysningen är att främja energiteknik som är gynnsam ur ett klimatperspektiv men som ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftig genom investeringsstöd till en effektiv och utökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser. Utlysningen sker inom ramen för förordningen 2009:938. Enligt förordningen lämnas stöd till ett enskilt projekt med högst 25 miljoner kronor och högst 45 % av de stödberättigade kostnaderna.

Investeringsstöd lantbruksprogrammet

Från och med 2009 infördes ett investeringsstöd till gårdsbaserad biogasproduktion. Stödet innebär att lantbruk och andra landsbygdsföretag som investerar i biogasproduktion eller förädling av biogas får investeringsstöd motsvarande 30 % av investeringen. Maxbeloppet för ett och samma företag uppgår till 1,8 miljoner kr under en treårsperiod. Stödet ingår i landsbygdsprogrammet och omfattar 200 miljoner kronor under perioden 2009-2013. De krav som ställs är att hälften av substratet som ska rötas utgörs av gödsel samt att produktionsanläggningen säkerställer tät efterlagring av rötrest.

Investeringsstöden LIP och Klimp

En stor del av de satsningar som gjorts på biogas de senaste åren har möjliggjorts genom det statliga stöd som under åren 1998   2008 fördelats av Naturvårdsverket i lokala investeringsprogram (LIP) respektive klimatinvesteringsprogram (Klimp). Sista fördelningen av medel gjordes i maj 2008 efter ansökan från landets kommuner. Genomförandet av programmet pågår till och med 2012.

Film- Investeringar för klimatet

Supermiljöbilspremie

En supermiljöbilspremie om 40 000 kronor har aviserats av regeringen. Den skall kunna utgå till bilar som släpper ut max. 50 gram koldioxid per kilometer. I första hand bedöms det gälla elbilar och de bästa gasbilarna. 5000 bilar under de kommande 4 åren beräkas få ta del av premien vilket innebär 200 miljoner kronor från statskassan.

Miljöbilsundantag i lagen om trängselskatt

I syfte att stimulera miljöbilar i Stockholm har dessa befriats från trängselskatt. Befrielsen har upphört för miljöbilar inköpta efter 1 januari 2009 och kommer helt att upphöra för alla miljöbilar 1 augusti 2012.

Lokala trafikbestämmelser

Vissa kommuner har infört befrielse från parkeringsavgift för de bilar som klassas som miljöbilar.

Mer info på Gasbilen.se

Nedsatt fordonsskatt

Fordon av 2006 års modell och yngre samt äldre fordon som uppfyller Euro 4 har en fordonsskatt som utgörs av ett grundbelopp + ett koldioxidbaserat tilläggsbelopp. För el- och gasbilar gäller en nedsatt faktor för koldioxid.

Nedsatt beskattning av förmånsbil

Förmånsvärdet för gasbilar är reducerat till 60 %, (nedsättningen dock maximerad till 16 000 SEK) fram till 2012. Om arbetsgivaren betalar drivmedel är det beskattningsbara förmånsvärdet 1,2 gånger drivmedelspriset. Tillgång på fri parkeringsplats beskattas inte.

Pumplagen

Alla tankställen som försäljer mer än 2 500 m3 drivmedel skall kunna erbjuda minst ett alternativt förnybart drivmedel. Lagen omfattar år 2010 alla försäljningsställen. Förnybar gas har nackdelen av högre investeringskostnad för tankställen och högre distributionskostnader i jämförelse med flytande alternativ.