1. Start
2. Bli producent av biogas
3. Ekonomi
4. Stöd och styrmedel

Stöd och styrmedel

Ett flertal styrmedel och åtgärder har införts för att nå de uppsatta energi- och klimatpolitiska målen. Det kanske viktigaste styrmedlet är energibeskattningen som omfattar energi-, koldioxid- och svavelskatt. Andra viktiga styrmedel är elcertifikatsystemet, klimatinvesterings- och energieffektiviseringsprogrammet samt handeln med utsläppsrätter. Nyligen utlyste Energimyndigheten 100 miljoner för främjande av biogas eller andra förnyelsebara gaser. Nedan beskrivs några av dessa styrmedel som är särskilt viktiga i ett biogasprojekt.

Energibeskattning

Energibeskattningen syftar till att energieffektivisera och främja användningen av förnybar energi samt till att öka inhemsk produktion av förnybar energi. Skatten består av energiskatt, svavelskatt samt koldioxidskatt. Styrningen sker genom att olika bränslen beskattas på olika sätt och i olika nivåer i förhållande till varandra, beroende på hur stora emissionerna av olika föroreningar är och på vilken typ av slutanvändning de har. Biogas används i dag som drivmedel eller för kraftvärmeproduktion.

Drivmedel
Fossila drivmedel som olja och diesel är belagda med energiskatt och koldioxidskatt. Dessa skatter läggs på konsumenten. Naturgas, då den används som drivmedel, är än så länge befriad från energiskatt fram till 2013. Biogas och andra förnybara drivmedel är generellt befriade från energiskatt fram till år 2013 och undantagna från koldioxidskatt eftersom de är koldioxidneutrala.

Värme
Värmeproduktion belastas med energiskatt, koldioxidskatt och i vissa fall svavelskatt och kväveavgift. Värmeanvändare beskattas däremot inte. Biogas som används för värmeproduktion är befriad från energibeskattning. Biogasen är vid värmeproduktion befriad från koldioxidskatt vilket inte är fallet med de fossila bränslena.

El
Elproduktion beskattas inte med energi- eller koldioxidskatt. Istället belastas elanvändaren genom en sammansatt elskatt. I vissa fall beskattas elproduktion med kväveavgift och svavelskatt. Då skattebefrielse vid produktionen inte fungerar som styrmedel har ett särskilt system upprättats för att främja förnybar elproduktion, elcertifikatsystemet.

Elcertifikatsystemet

I maj 2003 infördes ett stödsystem för el från förnybara källor, bland annat biogas, som baseras på elcertifikat. För varje producerad megawattimme förnybar el tilldelas producenten ett certifikat. Certifikatet kan säljas och genererar då en inkomst utöver den producenten får från försäljningen av den producerade elen. Samtidigt har en kvotplikt införts som ålägger alla användare, elintensiv industri undantagen, att föra in eller köpa in en viss andel förnybar el genom att köpa certifikat. Kostnaden för certifikaten fördelas på användarna. Systemet med elcertifikat är förlängt till och med år 2030. Nya anläggningar får elcertifikat i 15 år.

Utlysning: Främjande av biogas eller förnybata gaser

Syftet med utlysningen är att främja energiteknik som är gynnsam ur ett klimatperspektiv men som ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftig genom investeringsstöd till en effektiv och utökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser. Utlysningen sker inom ramen för förordningen 2009:938 och omfattar, under förutsättning att dessa medel ställs till Energimyndighetens förfogande, ca 100 Mkr. Enligt förordningen kan stöd till ett enskilt projekt lämnas med högst 25 miljoner kronor och högst 45 % av de stödberättigade kostnaderna. Ansökningstiden gick ut i januari 2010. Intresset för stödet var enormt stort och än så länge har inga ansökningar beviljats (mars 2010).

Investeringsstöd lantbruksprogrammet

Från och med 2009 infördes ett investeringsstöd till gårdsbaserad biogasproduktion. Stödet innebär att lantbruk och andra landsbygdsföretag som investerar i biogasproduktion eller förädling av biogas får investeringsstöd motsvarande 30 % av investeringen. Maxbeloppet för ett och samma företag uppgår till 1,8 miljoner kr under en treårsperiod. Stödet ingår i landsbygdsprogrammet och omfattar 200 miljoner kronor under perioden 2009-2013. De krav som ställs är att hälften av substratet som ska rötas utgörs av gödsel samt att produktionsanläggningen säkerställer tät efterlagring av rötrest.

Investeringsstöden LIP och Klimp

En stor del av de satsningar som gjorts på biogas de senaste åren har möjliggjorts genom det statliga stöd som under åren 1998   2008 fördelats av Naturvårdsverket i lokala investeringsprogram (LIP) respektive klimatinvesteringsprogram (Klimp). Sista fördelningen av medel gjordes i maj 2008 efter ansökan från landets kommuner. Genomförandet av programmet pågår till och med 2012.

Film- Investeringar för klimatet

Miljöbilsundantag i lagen om trängselskatt

I syfte att stimulera miljöbilar i Stockholm har dessa befriats från trängselskatt. Befrielsen har upphört för miljöbilar inköpta efter 1 januari 2009 och kommer helt att upphöra för alla miljöbilar 1 augusti 2012.

Lokala trafikbestämmelser

Vissa kommuner har infört befrielse från parkeringsavgift för de bilar som klassas som miljöbilar.

Nedsatt fordonsskatt

Fordon av 2006 års modell och yngre samt äldre fordon som uppfyller Euro 4 har en fordonsskatt som utgörs av ett grundbelopp + ett koldioxidbaserat tilläggsbelopp. För el- och gasbilar gäller en nedsatt faktor för koldioxid.

Nedsatt beskattning av förmånsbil

Förmånsvärdet för gasbilar är reducerat till 60 %, (nedsättningen dock maximerad till 16 000 SEK) fram till 2012. Om arbetsgivaren betalar drivmedel är det beskattningsbara förmånsvärdet 1,2 gånger drivmedelspriset. Tillgång på fri parkeringsplats beskattas inte.

Tankstationsbidrag

För att öka tillgängligheten till förnybara drivmedel fanns till och med december 2009 ett statligt stöd för etablering av tankställen för andra drivmedel än etanol, främst biogas. Sista datum för att söka stödet är den 31 dec 2009, men själva genomförandet får pågå hela 2010. Stödet innebär att staten står för 1/3 av investeringen vid etablering av en biogaspump.