- Biogas i Sverige och världen
- Goda exempel
- Samrötning
Samrötning
Boden
- termofil rötning av avloppsslam och matavfall
- först i Sverige med att ta tillvara metanutsläpp vid uppgradering
Helsingborg
- biogödsel i pipeline
- initiativtagare till certifieringssystem för biogödsel
Kristianstad
- komplett biogassystem med aktörssamverkan
- först i Sverige med samrötning av matavfall, gödsel med flera substrat
Linköping
- effektiv process med hög metanproduktion.
- biogaståget Amanda
Västerås
- aktörssamverkan, lantbrukare med flera deltar aktivt i projektet
- en ”mekanisk ko” har skapats som förser lantbruket med näring och mull
Biogasanläggningen i Boden
I biogasanläggningen vid Svedjans avloppsreningsverk i Boden samrötas avloppsslam från kommunens elva reningsverk och cirka 1 200 enskilda avloppsbrunnar med källsorterat matavfall. Biogasen uppgraderas till fordonsgas och i Boden man var först i landet med att även ta tillvara på läckaget av metan, det så kallade metanslipet. Detta utgör cirka tre procent av den totala mängden metan som uppgraderas. Metanslipet oskadliggörs genom katalytisk förbränning. Överskottsenergin nyttjas för uppvärmning av lokaler.
Läs mer >>
NSR biogasanläggning i Helsingborg
NSR biogasanläggning i Helsingborg startades år 1996. NSR (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) är ett regionalt återvinningsföretag som ägs av sex kommuner i nordvästra Skåne – Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. Drivkraften för att investera i en biogasanläggning var främst att man ville behandla diverse organiska avfall som inte var lämpliga att deponera.
Sedan år 1996 har flera förbättringar och utbyggnader av biogasproduktionen och distributionssystemen skett. Uppgradering av biogas har pågått sedan 1997. Under år 2006 påbörjades en utbyggnad av den då tio år gamla biogasanläggningen. Den nya anläggningen stod klar sommaren 2007 och har mer än fördubblad mottagningskapacitet mot tidigare. Även uppgraderingen har utökats. Biogödsel började levereras till lantbruket redan 1997 och är numera kvalitetscertifierad. År 2006 byggdes en pipeline för pumpning av biogödsel direkt ut till åkrarna.
Läs mer >>
Kristianstads biogasanläggningar
En betydande styrka för biogasproduktionen i Kristianstad är samverkan mellan olika aktörer. Hushåll, jordbruk och livsmedelsindustri medverkar som leverantörer av råvara till biogasanläggningarna. Produktion, distribution och användning av gasen sker i ett samarbete mellan Kristianstads kommun, E.ON och Skånetrafiken.
Anläggningen i Karpalund var den första i Sverige som samtidigt använde källsorterat matavfall från hushåll, avfall från livsmedelsindustrin och gödsel som råvara. Kristianstad har nu ett komplett biogassystem med två produktionsanläggningar, två uppgraderingsanläggningar, eget biogasnät och flera tankstationer. Kristianstad arbetar målinriktat för att på sikt bli en ”fossilbränslefri kommun”.
Läs mer >>
Biogasanläggningen i Linköping
I början på 1990-talet fördes diskussioner i Linköping om hur man skulle kunna minska föroreningarna från bussarnas avgaser i innerstaden. Samtidigt fanns rik tillgång till gödsel från djuruppfödande lantbruk i omgivningen samt ett avfallsproblem vid det lokala slakteriet.
År 1995 bildades Linköping Biogas AB som ett samarbete mellan Tekniska Verken i Linköping, lantbrukskooperationens företag Swedish Meats, Konvex och LRF via Lantbrukets Ekonomi AB. Ett pilotprojekt med biogasrötning pågick under perioden 1990-1994 och efter utvärdering av detta byggdes en fullskalig biogasanläggning som togs i bruk 1997. Sedan dess har ett flertal förbättringar och utbyggnader skett både i biogasanläggningen och i distributionssystemen.
År 2001 invigdes den första publika tankstationen för fordonsgas och ytterligare ett flertal har tillkommit därefter. Under de tolv år som biogasanläggningen varit i drift har det skett en omfattande processutveckling. Svensk Biogas har också blivit uppmärksammat genom sin satsning på det biogasdrivna tåget Amanda, som sedan april 2006 trafikerar sträckan Linköping -Västervik.
Läs mer >>
Biogasanläggningen i Västerås
Initiativet till Växtkraftprojektet i Västerås togs år 1990 av lantbrukare i trakten. Många av gårdarna var kreaturslösa och fick därmed inte det naturliga tillskott av stallgödsel som kan tillföra jorden värdefull näring och humus. Lantbrukarna var hänvisade till att förse marken med näringsämnen via inköpt handelsgödsel. Samtidigt hade regionens avfallsbolag, VafabMiljö, planer på utökad biologisk behandling av matavfall från hushåll och restauranger. År 1995 kom de första planerna på en biogasanläggning som skulle röta både lantbruksgrödor och hushållens organiska avfall i samma process.
Att genom vallodling och rötning skaffa en biogödsel till kreaturslösa gårdar är ett sätt att bibehålla växtodling i sådana bygder som i annat fall skulle beskogas på grund av dålig lönsamhet i odlingen. Bolaget Svensk Växtkraft AB bildades år 2003. Sommaren 2005 startades den nya biogasanläggningen för samrötning av hushållsavfall och ensilerad vallgröda. Biogödseln från biogaproduktionen har ersatt idisslarnas arbete och en ”mekanisk ko” har skapats. Handelsgödsel behöver inte längre köpas in. Detta gör att de 17 lantbrukare som deltar i Växtkraftprojektet kan fortsätta att hålla landsbygden levande.
Läs mer >>